Magnus Gabriel de la Gardie

(1622 - 1686)

Magnus Gabriel de la Gardie var en av sin samtids mest välkände, och för den delen rike, man. Han föddes 1622 och var son till den kände Jacob de la Gardie. Denne Jacob är en av de få män i världshistorien som intågat med en armé i Moskva, och fått en regerande rysk tsar att frivilligt ge en för Sverige fördelaktig fred, en fred som gav Sverige Kexholms och Viborgs län i östra Finland.

Släkten de la Gardie kom till Sverige 1565 när Pontus de la Gardie gick i svensk tjänst. Magnus far var alltså Jacob de la Gardie, och hans mor var den för sin samtid kända Ebba Brahe, som under några korta månader under 1610-talet varit målet för Gustav II Adolfs svärmerier. Detta ledde till att familjen blev mycket nära vänner, och fränder med den Kungliga familjen. Magnus växte i mångt och mycket upp med den blivande Drottning Kristina.

Magnus blev riksråd 1647, general över de svenska trupperna i Tyskland 1648, generalguvernör i Livland 1649, överstemarskalk 1651 och rikskattmästare 1652 (vilket var ganska komiskt då han var en av den svenska historiens värsta slösare). Till alla dessa utmärkelser följde stora förläningar och donationer från den svenska staten.

Under 1653 föll han i onåd hos den unga drottningen, men då Karl X Gustaf blev kung efter hennes abdikation 1654 så steg han åter i gunst hos de styrande. Magnus fru, Maria Eufrosyne var syster till kung Karl X Gustaf. Alltså, 1655 blev han generalguvernör över Livland igen. När Karl X Gustaf dog 1660 så blev han igenom dennes testamente Rikskansler, och som sådan förespråkade han en ytterst franskvänlig linje. Han medverkade starkt till det försvarsförbund Sverige slöt 1672 med Frankrike, och som 1675 drog in Sverige i ett olyckligt krig, det hela räddades dock av att Ludvig XIV:s arméer vann slag i Flandern, så räkningen för Sverige bestod i mångt och mycket ’bara’ av tusentals döda.

Efter detta bakslag droga Magnus sig alltmer undan, trots att han 1680 blev utnämnd till Riksdrots, den i rang högste medborgaren efter konungen. Under denna tid var Karl XI kung, och i hans iver att driva in pengar och jord till kronan så drogs mycket av Magnus förläningar in till kronan igen genom den så kallade förmyndaräfsten, och den efterföljande reduktionen. Magnus var även en stor gynnare av vetenskap och konst, och tillsammans med Nicodemus Tessin d.ä. så byggdes flera av hans slott om i dåtidens storslagna barock. Vidare bidrog han till ett visst skydd av svenska fornlämningar i form av det Antikviteskollegium som bidrog till inrättandet av.

Magnus Gabriel de la Gardie dog 1686, ganska långt från den ofantliga rikedom han besatt under 1650-talet, då han ägde över 50 slott i riket.

Källor:

Lindqvist, Herman. "Historien om Sverige: När Sverige blev stormakt". Nordstedts 1994, Värnamo

"Nationalencyklopedin." Bokförlaget Bra Böcker, 1996 Höganäs