Johan III

Johan III

(1537 - 1592)

Johan föddes den 20 december 1537 som Gustav Vasas andre son med dennes andre hustru, Margareta Leijonhuvud. Johan var halvbror till Erik XIV, då de hade olika mödrar. Johans utbildning blev lika god som Eriks, och de två studerade långa tider gemensamt. Johan blev duktig i språk, teologi, litteratur och konst. Johan blev främst aktad för sin eleganta, och näst intill perfekta, latin som många diplomater lade märke till och komplimerade honom för.

1556 fick Johan av fadern, Gustav Vasa, Finland och Åland som hertigdöme, och han förlade sitt residens till Åbo slott. Johan började allt mer betrakta Finland som sitt rike, och detta ledde till dispyter med fadern, där denna tvingades påminna sonen om att Finland var en svensk provins, och att han som hertig var underställd konungen.

Johan blandade sig allt mer i baltisk politik. 1561 bar denna politik frukt och han äktade den polske kungens syster, Katarina Jagellonica. Detta retade inte bara Erik XIV utan även den ryske tsaren Ivan IV (den förskräcklige). Erik skickade så en truppstyrka till Åbo som tvingade Johan att kapitulera och han fördes som fånge, med sin familj, till Gripsholms slott där han spärrades in för stämpling mot konungen och riket. Fångenskapen varade under 4 år, från 1563 till 1567.

Sonen Sigismund föddes den 20 juni 1566 och han skulle efterträda Johan på tronen. 1569 avsattes så Erik XIV och Johan blev krönt till kung i Uppsala domkyrka. Nu startar en period i svensk historia av slöseri. Johan började i snabb följd bygga om, bygga ut och förbättra en rad slott. Johan lade även ner mycket pengar på restauration av gamla byggnader, och då främst medeltida kyrkor. Denna bygghysteri leder till en ofantlig inflation, då Johan försöker dryga ut statskassan med att prägla mer mynt med en lägre halt av silver. Detta slutar med den smått otroliga inflationen av ca 800 % under 1592.

1570 slöts så fred med Danmark, som innebar slutet på det Nordiska Sjuårskriget. Sverige tvingades betala en oerhörd summa pengar i lösen får att återfå Älvsborgs slott, och sin enda hamn i väster. Istället utbryter nu krig med Ryssland, och Johans polska förbindelser leder till att Polen allierar sig med Sverige. Detta krig går mycket bra och 1581 intas staden Narva, och det svenska väldet utökas ytterligare i öster. 1587 blir sonen Sigismund vald till kung av Polen, mycket beroende på Johans polska förbindelser. I och med detta måste ett antal stadgar sättas upp (Kalmare Stadgar) för att styra den framtida Polsksvenska personalunionen i och med att Sigismund blir kung över bägge rikena.

Mot slutet av sitt liv blir Johan sjuk, som troende katolik ser han också med vanmakt hur Sverige allt mer glider mot protestantismen. Johan III dör den 17 november 1592 på Stockholms slott. I väntan på att den nye kungen, Sigismund, skall anlända från Polen tar Johans bror, hertig Karl (sedermera Karl IX), över som regent tillsammans med riksrådet. Denne börjar genast smida ränker, som inte skall göra det lättare för Kung Sigismund.

Johan III valde som valspråk: Gud vår beskyddare (Psaltaren 59:10). Han använde även: Genom att göra gott frukta vi ingen.

Källor:

Lagerqvist, Lars. "Sveriges Regenter: Från forntid till nutid". Norstedts, 1999

Lindqvist, Herman. "Historien om Sverige: Gustav Vasas söner och döttrar". Nordstedts 1994, Värnamo