Pfalziska Huset

(1654 - 1720)

Dynasti som regerade i Sverige från Karl X Gustavs trontillträde 1654 till drottning Ulrika Eleonoras abdikation till förmån för sin man Fredrik, sedermera Fredrik I. Ätten är en gren av den tyska ätten Pfalz-Zweibrücken.

Huvudskölden är densamma som under vasadynastin, och det enda som ändrats är hjärtskölden, som är den Pfalziska. Den svarta mittskölden i den större hjärtskölden är det ursprungliga Pfalziska vapnet. Detta vapen består av ett guldlejon med krona, mot svart botten. De andra fyra fälten representerar områdena Jülich, Cleve, Berg samt Zweibrücken-Kleeburg. Karl X Gustav, Karl XI samt Karl XII var alla kungar av Sverige samt Pfalzgrevar vid Rehn, hertigar i Bayern, grevar till Zweibrücken-Kleeburg, samt hertigar av Jülich, Cleve och Berg, grevar till Weldenz, Spanheim och Rawensburg samt herrar till Rawenstein.

Dessa olika områden har aldrig tillhört Sverige, utan de områden som familjen fortfarande styrde hamnade i personalunion med Sverige. Det enda Sverige och dessa områden hade gemensamt var att Kungen var kung av både Sverige, samt herre till sina egna tyska besittningar. Dessa besittningar gick i arv från far till son inom familjen, och aldrig som fadersarv till enbart svenska kungar.

Familjen dog slutligen ut 1741 med Ulrika Eleonoras, Karl XII:s systers, död.

Källor:

Lindqvist, Herman. "Historien om Sverige: När Sverige blev Stormakt". Nordstedts 1996, Värnamo

"Nationalencyklopedin." Bokförlaget Bra Böcker, 1996 Höganäs

© 2003 Magnus Källgren