Åbo

(Grundat ca. 1280)

Åbo, eller det som skulle bli Åbo, började som ett biskopssäte 1229, en marknadsplats flyttades senare dit, och på 1280-talet började domkyrkan att uppföras. Stadsprivilegier hade staden säkert från 1309, men platsen hade då fungerat som en stad i några decennier. Åbo hade även kloster, sjukhus i form av et helgeandshus, samt även en skola i anslutning till det nya domkapitlet. Denna skola kan nog kallas Finlands första.

Åbo blev snart även den stad som var centrum i det län, eller slottslän som kallades det egentliga Finland, och som ligger i det sydvästra hörnet av Finland. Under Gustav Vasa skapades flera hertigdömen i riket, med hertigar som regerade över sina områden, från 1556 till 1563 var alltså Åbo säte för hertig Johans (sedermera kung Johan III) hertigdöme. Staden försågs vidare under 1600-talet med en hovrätt (1623), och 1634 blev staden centrum i det nyskapade Åbo och Björneborgslän, slutligen så grundades 1640 ett universitet i staden. Från 1600-talets mitt så kan man säga att Åbo var den finska rikshalvans viktigaste stad.

De mest dominerande byggnader i staden är alltjämt slottet och domkyrkan, både började byggas under 1200-talets slut, och framförallt slottet var, eller blev, den svenska administrationens säte i Finland. Slottet blev ett av det största i Norden under tidigt 1500-tal, och inredes kraftigt under hertig Johans tid, då en hel del ändrades för att ge slottet en mer tydlig renässansbetoning. Slottet hade dock kvar fler försvarsfunktioner, än liknande slott i Sverige, då attacker från fienden ansågs vanligare, eller mer förekommande, i denna rikshälft. Slottet skadades svårt under Andra Världskriget, men har restaurerats.

Man räknar med att staden vid 1600-talets slut hade ca. 6000 innevånare.

Källor:

"Nationalencyklopedin." Bokförlaget Bra Böcker, 1996 Höganäs

© 2003 Magnus Källgren