Göteborg

(Grundat 1621)

Göteborg erhöll sina stadsprivilegier den 4 juni 1621 av kung Gustav II Adolf. Staden hade haft flera föregångare, med både Nya och Gamla Lödöse, samt även Karl IX:s Göteborg på Hisingen. Alla dessa stöder var antingen misslyckade, förstörda, eller dåligt lämpade. En ny stad behövdes både för att trygga handeln mot väster, samt försvare den lilla svenska landremsa som fans mellan det norska Bohuslän, och det danska Halland.

Göteborg byggdes som både en fästnings och handelsstad. Staden var redan från början medveten om sitt läge, och har alltid levt på handel och transporter. Staden var ganska olikt organiserad mot andra Svenska städer i det att Svenskarna inte var i majoritet. Staden byggdes helt, eller delvis, av Holländare, och detta medförde det något holländska utseendet staden fick med stora trädallé kantade kanaler inne i själva staden.

Själva mynningen till Göta Älv var en naturlig hamn, så fartyg kunde tas emot tämligen fort efter grundläggandet. För att skydda både handel och gods så byggdes den inre hamnen innanför stadsmurarna med tullhus och lager. Alltså, de stora fartygen ankrade på redden, och småbåtar förde med sig lasten in i staden via kanalerna, som snabbt och lätt kunde nå de fyra största gatorna i staden.

Staden hade en borgmästare, fast i Göteborg kallades han vid den tyska titeln Burgmeister, under sig hade han ett råd eller kollegium bestående av 12 rådmän: 4 svenskar, 3 tyskar, 3 holländare, och 2 skottar.  Officiella språka i rådet var länge alla de tre stora språken svenska, tyska samt holländska. Göteborg blev redan under 1600-talet en stor exportör, och det var främst svenskt järn och trä som exporterades, och då främst till England, som så småningom övertog den tyska och holländska utländska dominansen.. Vad som bör nämnas också är att Göteborg under hela 1600-talet satsade ytterligt hårt på det militära försvaret av staden som för sin samtid tedde sig väldigt välutvecklad för den relativt lilla staden.

Göteborg hade dels en fästning som vaktade inloppet till staden, fasta murar byggd i stjärnform runt staden, med raveliner, bastioner, approcher, vallgrav, vallar, m.m. Stadens befästningar underströks vidare med de två stora skansarna som byggdes i väster respektive öster, skansarna Westgiöta Lejon (Lejonet) och Kronan. Dessa försvarsverk var till stor del planerade, och utförda under överinseende av Erik Dahlberg. Göteborg var faktiskt under 1700-talets början känt som en av de mest välbefästa städerna i dåtida Europa.

Alla dessa försvarsverk behövde dock aldrig användas, om man inte räknar Elfsborgsfästning som motstod ett anfall från danskarna 1719 (Under den dansk/norske amiralen Tordenskiöld), i övrigt blev staden bara hotad, aldrig anfallen eller intagen.

Fortsättning följer...

Källor:

"Nationalencyklopedin." Bokförlaget Bra Böcker, 1996 Höganäs

© 2003 Magnus Källgren